colorama

Ett par veckor efter att jag flyttade till Lund var det någon som stal min cykel. Jag kom ut på morgonen i lagom yrvaket tillstånd för att sticka till jobbet och cykeln var borta. Hjärnan fullkomligt frös och jag kunde för mitt liv inte förstå vad som hänt. Hade jag ställt den någon annanstans? Hade jag rent av glömt att cykla hem på den igår? Av någon anledning kunde hjärnan inte förstå att någon människa faktiskt skulle stjäla MIN cykel.

Cykelstölder är lika vanligt i Lund som folk med över 300 högskolepoäng, frackklädda människor mitt på blanka eftermiddagen och likvaka under sommarmånaderna. Det tillhör vardagen, helt enkelt.
En jobbarkompis till mig sitter dock inne på lösningen:

?Det borde vara dödsstraff på cykelstölder. Jag menar, de som begår mord eller andra grova våldsbrott, de är ändå så sjuka eller så desperata i sin handling att risken för att dömas till döden inte är avskräckande. Cykeltjuvar å andra sidan, de skulle kanske tänka om, ifall de visste att de kunde få sätta livet till?.

Och när man står där på morgonen och cykeln är borta, ja, då är man nästan benägen att skriva under på det.